Women's Health Halvmarathon 2016
Jag var inte säker på att jag var helt redo konditionsmässigt endast 8 veckor efter operationen men beslutade mig ändå för att lugnt och stillsamt försöka ta mig runt det 3:e Womens Helth Halvmarathon.
Jag har ju varit med på de 2 första och tänkte försöka vara med varje år tills döden skiljer mig åt från det. Vore ju häftigt att vara 80 år och med i leken :-)
Stabilt som ett lokomotiv i mjuka 6:20 min/km-fart tuffade jag runt och kände mig inte ens särskilt trött ens efter loppet. Det gick så stabilt och kontrollerat och framförallt ohetsigt. Helt avslappnat.
Jag kanske glömde säga att det regnade, haglade och snöade stundtals samt var isande kallt.
Jag hade utöver varma kläder också en helt tät regnjacka på mig vilket bara var optimalt när det kom nederbörd.
JR och D stog troget i mål och hejade på mig!
Så här ser det ut precis innan startskottet går. I år ställde jag mig i den absolut sista startgtruppen för oss som tänkte ta det riktigt lugnt.
Innan jag kom fram till Djurgården på morgonen stannade jag till i Kungsan och bara insöp lite extra av blomningen.
Vid busshållsplatsen där träffade jag en kvinna från Allingsås som också skulle springa loppet. Vi 2 höll sedan ihop i föreberedelsena och i de första 5 km.
Kul att man alltid träffar någon ny kompis på de där loppen.
Fastän tiden är nästan 10 min sämre än min bästa halvmara känner jag mig riktigt nöjd med resultatet och loppet. Kanske blev det så för att jag just inte hetsade alls utan bara sprang lungt och opressat.
Kanske ska jag framöver skita i att pressa mig och ha dåligt samvete att jag inte gjort mitt bästa... visst, jag hade kanske kunnat springa lite hårdare denna gång också men då kanske jag inte hade hunnit tänka igenom hur jag vill skärpa mig med häsan och glädja mig åt att våren är på ingång och hur man kan göra för att må riktigt bra!
GRYMT!!