På besök hos Mia och C i vackra Norrtälje.

I söndags morse styrde vi kosan mot vackra Norrtälje för att besöka Mia och C på deras underbara lantställe. Detta hus är deras. Huset ligger bredvid deras familjs gård. Husen är som tagna ur en dröm och man blir helt lycklig att få komma dit och se allt vackert.
Jag får blogga besökt uppdelat på de 2 dagarna då jag som vanligt har så mycket bilder. Det är dock ett kärt besvär förutom att jag alltid kommer efter i bloggningen då livet rullar på i ett så snabbt tempo.
Första dagen stack vi ut på en cykeltur av det härliga slaget. Vi cyklade i skogen på Roslagsleden. Deras son R var med också.
Denna gentleman dök upp i skogen och jag frågade om han kunde ta en bild på oss 5. Det ville han gärna men det gick visst inte så bra för det blev ingen bild på oss, det blev bara denna selfie på mannen. Den är ju helt underbar!
Vi cyklade först till Norrtälje där vi åt lunch på en trevlig restaurang. R tog kortet. Sedan smygfotograferade jag honom vid maten så jag skulle få med honom också.
Den här grabben kommer bli något stort och jag har tydligt gjort klart för honom vem som randomuppfostrat honom genom åren så att han skall omnämna mig när han blir världskänd!
Om ni undrar i vad han kommer bli berömd i så är det MMA och BJJ. Han är mycket duktig..och trevlig!
Vi stannade också och tog en glass i det härliga vädret. Jäklar vilken tur vi hade med vädret denna dag...ja under hela besöket hos dem, det var svensk sommmar när den är som bäst.
 
Sedan fick Mia för sig att vi skulle utmana oss lite och åka MTB i Kvisthamrabacken.
 
(Lånad/snodd bild av Mia).
Nu i efterhand ångrar jag det lite. Det fanns ett avanserat spår i några km först upp i slalombacken i snirklar och sedan ned.
Det var ju kul...och vi verkligen försökte utmana oss.
På ett ställe där uppe fanns en spång först uppåt så man blev tvungen att satsa rätt bra för att komma över och sedan gick det nedåt. Jag fick slut på fart på toppen av spången över vad det nu var och skulle sätta ned foten på toppen men där fanns inget att sätta ned foten på så jag ramlade handlöst rakt ned rakt på huvudet. Det small bara till i nacken och jag hann inte ens förstå att vika in huvudet. Jag låg kvar och kände efter en stund men allt satt på plats och jag verkade oskadd så det var bara att fortsätt. Vilken jäkla tur jag hade måste jag säga. Lite stel i nacken och lite hjärnskakningskänsla de 2 följande dagarna men inget mer. Dock blev jag rejält feg efter det här.
Är jäkligt tacksam att jag kör med hjälm, den räddade mig här.
Sedan började vi välta feta däck där i solskenet. Det var mycket tyngre än man kunde förvänta sig.
Ärligt talat, jag var lite mör efter de här dagarna.
När vi skulle cykla hem sedan hamnade vi i något fullständigt underbart!
Vi cyklade i en stor åker i ett traktorspår. Säden gick oss till midjan och den var guldgul. Det var en fullkomligt fantastisk känsla, så cool och levade känsla!
(Lånad/snodd bild av Mia).
 
Att se all denna vackra natur och alla blommande blommor i det vackra vädret tog andan ur mig. Jag behöver verkligen mer av dessa upplevelser. 
Det går inte att med mobilen göra detta rättvisa. Det var som att cykla i guld!
När vi kom hem till deras gård igen, 3,7 mil skog och åker senare grillade vi med Mias föräldrar på Mia och Cs veranda i kvällsolen.
Den här känslan är också svårslagen. Det här är meningen med livet. 
JR blåser liv i grillen.
Grillmästaren grillar.
Kvällsolen var fantastisk.
Det är så vackert där ute att man blir knäsvag. Jag och JR börja nära drömmar om ett litet eget sommarställe. Drömma får man.
Drömma får man. Kanske en dag dycker något litet upp.
Det här var första dagen. Ska snart blogga dag nr 2. 
 
#1 - - None None:

Vilken sommardag! Tack och lov att du inte skadade dig, det var en alldeles för utmanande stig. Rent av livsfarlig. Superkul att cykla med er på den mindre farliga Roslagsleden, det måste vi göra fler gånger.
Underbar farbror det där och att han lyckades ta en selfie 😂

Jag fick grym träningsvärk efter vår senaste lilla runda i Lida. Du?

/Mia