Det börjar falla på plats.
Äntligen börjar det kännas som vi kommer på plats. Jag plockar upp fler och fler lådor. Det saknas förvaring men jag trycker in i skåpen och försöker få bättre ordning.
Började dagen med att tvätta köksfönstret.
Plockade undan så pass bra att det gick att torka golvet. Så jäkla skönt! Det har stått saker överallt så länge.
På förmiddagen gick jag och Vanja en promenad samtidigt som jag talade med en kollega i telefonen. Hon har fått cancer och vi talar om rädslor, hopp och förtvivlan. Hon är stark.
Sen började jag ställa ut krukor I trädgården som stått på verandan. Började piffa för sommar.
Det kändes som jag gjorde ordning för semester men det gör jag ju inte. Vi bor ju mitt i semestern nu fast vi jobbar. Det är som ett under för våra själar. Vi bara njuter.
JR hade intro-dagar på nya jobbet. Han fick öva grepp, ha brand- och HLR-utbildning och lära sig om psykisk ohälsa och brott i dagarna 3. Jag såg att han tyckte det var lärorikt och jag ser att han är glad för nya helt annorlunda jobbet på rätts-psyk.
Vi känner oss så lyckligt lottade. Bara att gå en vanlig hundpromenad gör att man blir som hypnotiserad av färgerna och vidderna. Himlen och dofterna.
Jag plockade en bukett blommor.
Maja luktade.
Vi badade och klippte Vanja lite.
Det här var innan.