EFIT 28/1-18 (Ett foto i timmen)
Jag kom på att det var EFIT lite sent men foto-ivrig som man är så har man ju alltid i regel ett foto i timmen taget. Här kan du se de andra EFIT-deltagarnas EFIT.
Vi vaknade ute på landet hela gänget runt klockan 10 och samlades till frukost!
Ca kl 11.
Efter frukost började vi kolla upp lite mer entusiastiskt allt som vi måste börja ta tag i ...och om det är möjligt att ta tag i problem på torpet som vi nyligen införskaffat.
Äldsta sonen är duktig hantverkare helt naturligt och ser lösningar och är aldrig rädd. Han går liksom på djupet och ser vad vi skall våga riva ut och göra på sikt!
Ca kl 12.
Vid den här tiden stod vi samlade runt eldkåpet. Elen är ett kapitel för sig, bara galna hemmabyggen av någon som antagligen inte varit helt behörig. Sonens kompis är elektriker och här planeras med kompisen i telefonen hur allt inom kort skall rivas och göras om på ett säkert sätt så att inte propparna ryker hela tiden. Det kommer nog bli lite dyrt men det känns helt nödvändigt att en fackman tar tag i elen. Vi vill ju dessutom dra tillbaka elen ut till gymmet igen.
Ca kl 13.
Vi gick en 5 km skön promenad. Mötte ingen. Tystnad.
En timme senare var vi hemma igen och tittade då in ödegårdens stall som ligger granne med vårt hus. Dörren står på vid gavel till ladugården så goda grannar som vi är kollade vi upp läget. Allt såg ok ut och det skulle vara fint om några nya kunde köpa stället och ge det nytt liv. Det finns ju massor av människor som vill rusta upp fina lantstället men ute på landsbygden står fina torp och gårdar och förfaller. Jag fattar inte att ägarna inte förstår att de kan tjäna stora pengar på det som de tycker är förfallna gårdar. Hoppas landsbygden får börja leva upp igen!
Ca kl 14-15 Tog ungdomarna det lite lugnt och jag började packa ihop efter helgen inför hemresa.
Vid 15-16 satt vi i bilen på väg hem. Mitt hjärta var fyllt med glädje. Att sitta och lyssna på ungdomarna när de sitter och spelar sin musik och pratar om den glädjer mig. Att få vara nära och del av deras liv är inte så ofta nu för tiden.
Vid 16-tiden var det stop för Donken.
Vid 17-tiden var vi hemma igen och katterna hade så klart väntat på oss. Maja skulle sedvanligt social-dricka vatten med maken i bidén.(Maken slapp dricka, det räckte att han klappade).
Vid 18-tiden stack maken och dottern till gymmet för ett pass och då hjälpte jag en kollega och väninna att lägga in hennes kandidatuppsats i ett Word-dokument som strulade för henne och sedan bloggade jag ett inlägg då jag ligger duktigt efter.
Vid 19-tiden tog jag fram en sista julskinka vi hade i kylen och griljerade den. Vi hade vörtbröd kvar i frysen också så...
Vid 20-tiden var vi ånyo samlade runt mat och tokigt nog runt rykande varm färsk julskinka den 28 januari 😃
Snygg bild va. Ca runt 21.
En selfie från tv-soffan. Blev 2 avsnitt av Modus. Vilka fräschingar vi är!
Ca kl 22.
Katten Mercan sträcker ut bredvid oss i tv-soffan.
Vid strax efter 23 var jag nere och tittade på yngsta sonen sista gången som 17-åring då han den 29:e ska fylla 18 år!
Det här får sluta min EFIT. Jag återkommer med bilder från landet så klart men det här var ju bara vardagliga korten från 1 ggn i timmen hur livet ser ut. En bra helg som boostat mig mycket att vi haft det så trevligt med barnen.