När det blir så där perfekt!

Jag jobbar natt i Sthlm denna helg. På lördagen hade jag ställt klockan på 14:30 men vaknade redan före 14.00
Gick upp, tog en kaffe och gick till tåget. Åkte till stan.
Mötte Mia kl 16.00 på den trevliga restaurangen Florentine vid Medborgarplatsen. Det är svårt att få bord där då det är så populärt så vi fick bord precis när det öppnade. Miljön är både mysigt och kitschig.
Maten är jättegod! Till det drack vi alkoholfritt bubbel. Vi pratade i kapp lite.
När vi satt där kom vi fram till att jag ju inte skulle börja jobba förrän kl 21.00 så vi kanske kunde slinka in på någon bio?
Sagt och gjort vi gick in på en och kollade om det fanns någon film som började så jag skulle hinna.
Utan att veta något om filmen alls mer än att det stod något om romantiskt drama så bara betalade vi och gick till Espresso house och drack kaffe och te i väntan på att filmen skulle börja.
Sen gick vi in på filmen. Första kvarten var vi lite bortkomna. Det gick lite långsamt men var vackert filmat. Sen kom en väldigt stark kärleksrelation mellan två män igång. Parallellt med detta och mer i fokus flätades väldigt djupa mellanmänskliga hudlösa relationer ihop. Om ensamhet. Om intimitet. Om vacker kärlek. Om dåtid och nutid i psyke och drömmar. Ja det går helt inte att beskriva, väldigt skickligt gjord film. Väldigt starkt, tänkvärt, djupt vackert och sorgligt. Om saknad av föräldrar, om fördommar, om att aldrig vågat säga till sina närmaste hur mycket man älskar dem precis som de är.
När vi kom ut från filmen var vi helt tagna. Den satte djupa spår. Jag har svårt att resensera den över huvud taget. Här kan du läsa vad Aftonbladet skrev om den om du är intresserad. Jag vill verkligen rekomendera den som vågar kasta sig ut i att ta in denna film.
Sen körde Mia mig till jobbet.