Ser ljuset i tunneln.

Kanske faktiskt att livsandarna börjar återkomma. Det har verkligen varit en tuff januari.
Jag har lyssnat på en hel del poddar om att det är viktigt att skriva ned sina drömmar och mål. Människor som gör det finner lättare riktningen och uppnår mer av sina mål, tankar och drömmar. Det spelar tydligen ingen roll var eller hur man nedskriver dem bara man gör det. Jag kan ju försöka sätta lite ord på mina tankar om mål här? 
När man väl skrivit ned sina mål och drömmar i stort som i smått är det väldigt mkt lättare att formulera för sig själv hur man ska uppnå dem, vad som är rimligt?
Långsiktiga mål... om 10 år... 
Jag har egentligen inte tänkt så långt mer än jag vill arbeta med mig själv så jag håller mig så frisk det går. Det är viktigt och något som måste påbörjas omgående. Om 10 år vill jag heller inte behöva vara orolig för ålderdomens ekonomi. Jag vill ha fina relationer med min familj och mina vänner. Det är det som jag direkt känner är viktigt.
Om 5 år. 
Samma som om 10 år fast jag kan också specificera lite mer att jag skulle vilja ha uppnått saker mer vårt boende. Endera att vi byggt till några byggnader, t ex snickeri och växthus där vi nu bor så vi har det runt oss som vi önskar oss eller att vi helt enkelt flyttat till en mindre gård nära där våra ungar bor eller närmare Stockholm. Mina 5-åramål är än så länge lite svävande.
Mina mål för det närmaste året är det som jag tänker mest på nu och vill ta tag i, börja gå mot.
1. Jag vill arbeta mindre för att ha mer tid för mig, mina nära och vänner samt mina hobbies. Jag vet egentligen hur det kan uppnås...genom att genomföra mål 2.
2. Jag vill möjliggöra att sälja huset i stan för att jag ska bli av med den belastningen iform av åtaganden, stress och frigöra pengar för att uppnå mål 1 och andra drömmar.
3. Återuppta bättre hälsa, leva sundare, det handlar väl mest om prioriteringar...
4. Jag behöver köpa en bättre bil till nästa vinter.
5. Borra vatten.
6. Få avloppet vi beställt i marken.
7. Göra klart staketet så jag slipper oroa mig för att hundarna springer ut på vägen.
8. Inleda processen att bygga ett dubbelgarage till JR. Bygglovsförfarande, få tag i firma, finansiering.. ja det löser sig ju om huset kan säljas.
9. Bygga om nuvarande garage till hönsen till nästa vinter så de får det bättre. (Jag lär ju inte få den byggnaden om inte JR ser att nytt garage är på G, det är ju hans liv och drömmar att ha ett varmt ställe att meka på även vintertid, då blir han lycklig). Det var jobbigt de allra kallaste  dagarna i år när jag var tvingad att ha hönsen instängda i lekstugan... Så ska det inte vara. Jag hade svårt att hålla frostfritt åt dem också, sprang med vatten fram och tillbaka flera gånger om dygnet då det frös. Nästa vinter kan jag mer om processen. I år var learning by doing och jag fick lära av misstagen. Det har varit en mkt sträng vinter för oss. Jag vill också ha automatisk dörr åt hönsen så jag slipper ställa klockan tidigt varje morgon för att släppa ut dem i hönsgården.
10. Kläcka fram några kycklingar är en dröm.
11. Städa ut och slänga saker i förråd och ovanpå vedboden skulle vara en lättnad.
12. Bygga en städskrubb i matrummet.
13. Sätta små staket runt rabatterna så hönsen inte hackar i sig allt som kanske kommer upp.
14. Odla lite

Det låter inte så mycket men allt är större än man tror. Att bygga klart staketet betyder också bygga grindstolpar och sätta grindar också. Hur gör man sådant? Hur blir det stabilt? Tankar tankar..

Att göra ett hönshus av garaget betyder bygga om gamla garaget med gjuta golv, byta dörr och vägg. Helst skulle jag vilja ta de gamla fönstren på övervåningen i vårt boningshus och sätta i garaget till hönsen och köpa nya till boningshuset...men då är det plötsligt ett jäkligt mycket större projekt. Alla mina projekt som verkar små blir så stora eller är det jag som gör dem stora?

Det allra första nu och det som måste vara vägledande är nog att ta tag i att sälja huset. Ramlar pengar in kan vi köpa tjänster som vi behöver för att komma vidare. Är huset sålt kan jag jobba mindre.
Jobbar jag mindre kan jag prioritera mig själv, hälsan och familj/vänner. Har man skrivit det är det ju egentligen ganska tydligt och enkelt.

Jag är ju i stan och jobbar nu. Jag trivs verkligen på mitt jobb i Sthlm. Det är här jag hör hemma jobbmässigt, det känner jag i varje cell. Det andra gör jag bara för att slippa resa så mkt. Vi får se hur jag ska arbeta i framtiden men det lutar ändå att det är i Sthlm jag vill jobba.
I em mellan nattpassen har jag börjat ta tag i ett rum och återställa till visnings-skick. Alltså allt har ju bara stått i ett par år snart. Jag har tvättat och strykt lakan och bäddat om på "kontoret" idag. 
Ska ta ett rum per ggn jag är i huset. Sen håller jag på och byter batterier i alla enheter på larmen, byter lysrör och glödlampor som behöver fixas. Gör lite varje gång. Nästa steg blir att skriva brev till mäklaren och fråga vad hon tycker, när är det dags att lägga ut huset igen? Till våren? Till hösten? Jag tänker följa hennes vägledning. Jag vill inte få iväg det till vilket pris som helst för våra framtidsdrömmar hänger ju på vad vi får för huset.

Man bör också summera vad man är tacksam för.
Oj, jag är tacksam för allt! Att jag är frisk och inte ensam. Att jag är trygg. Att jag har mina föräldrar, min man, våra barn och deras respektive, vårt barnbarn, mina vänner, våra hundar, katterna och hönsen för att inte tala om att ha fantastiska grannar. Att jag har inkomst och jobb. I vinter har jag också lärt mig betydelsen av att ha vatten, värme och el. Det är nya insikter att inte ta för givna när världen är instabil. Jag är tacksam för varje dag det inte är krig eller kris i vårt land. Jag är så tacksam för varje dag ingen av de mina drabbas av något. Jag är tacksam för hur vackert det är där jag bor... att bilen startar fast det varit så kallt. Jag är tacksam för att vi har det så bra. Jag är tacksam för att händer, kropp och huvud funkar att utföra mina hobbies.