Nu har det gått i ett...

Huset blev ju sålt och på 5 veckor tömde vi det. Lämnade över nycklarna och sade tack och hej 5/6. Vilken enorm lättnad men det var hårt arbete på vägen dit.
Vi slet som attan med att isolera alla rör klart på vinden. Det var en mardröm. 
Jag åkte fram och tillbaka dagligen mellan Sthlm och Katrineholm då jag samtidigt då också höll utbildningar i dialys för nya på jobbet.
I samma veva blev Ester sjuk första ggn. Vi skulle vaccinera henne och dagen innan hittade vi ett hål i hennes blygdläpp som vi passade på att fråga vetrinären om.
De tog in henne och opererade henne direkt, hon blev sövd och kvar på kliniken till kvällen.
Hur som helst, det läkte fint.
Efter ca en vecka fick hon jättestora knölar på halsen, som hårda pingisbollar. Vi blev mkt rädda att det var lymfom. Hon blev ånyo opererad och de tog prover på blod och på knölar. Hon blev sövd igen och var riktigt dålig. Vi var mkt oroliga. Vetrinären sög ut tjockt var och hon sattes på antibiotika och smärtstillande. Efter 10 dagar var hon bra igen och beskedet kom från vetrinären att det inte var cancer. Vilken otrolig lättnad och glädje.
I samband med flytt och allt flyttade även äldsta sonen med familj från Falun till Västerås som jag hjälpte till med.
Samma dag som flytten tog han dessutom högskoleexamen till ingenjör.
Snacka om hänelserika dygn.
På lördagen tog jag med mig August hem till mig när JR jobbade så att A och M fick vara ifred och flytta in ordentligt med hjälp av sina kompisar +att de skulle fira Albin.
Det var spännande 1,5 dygn för mig att vara helt själv med lillgrabben för första ggn.
Herregud vad man är ovan vid att sköta småttingar. Samtidigt som jag hade honom föddes också 10 kycklingar som jag var tvungen att hålla styr på att tre hönsmammor skulle hålla sams om dem och att de skulle funka som mammor.
Dessutom måste man ganska tätt springa med vatten till dem i början. Jag kunde inte heller ta med August ut i hönshuset när tuppen var där för han gillar inte barn. Det verkar inga tuppar göra..
Nåt säger mig att vi fått fler hönor än tuppar vid detta kläck. Hoppas.
(Av det förra kläcket 20 februari blev bara dessa tre hönor... Hoppas vi, de har i varje fall inte börjat gala än. De är från vänster till höger :Greta, Kerstin och Saga.)

Alltså, tiden har gått i ett den senaste månaden. 
Danni och hennes kille kom och hälsade på några dagar. Vi var till Vingåkers outlet och loppisar bland annat.
Jo just ja, korna kom härom dagen till hagen vid oss. 
Bonden drog el från oss till elstängslet och i byte får vi hönsmat! Sådan byteshandel gillar jag.
Byggde en låda och satte en klätterros i. Det gick inte att gräva här då det var så hårt så det fick bli en låda utan botten. Ska bli en på andra sidan också.
Det är så härligt att Ester mår bra igen.

Det är så vackert ute nu.
Här är JRs plantage. Som han ivrigt vattnar och skyddar från hönsen.
Jag har satt potatis, jordgubbar och 10 tomater från mamma mm i potatislandet vi inhägnat. Har visst glömt ta bild på det.
Den här bilden får symbolisera att jag städat och vi har slängt en väldig massa saker på senaste för att få in allt som vi kört från huset i Huddinge. 

Så många vändor till tippen men ändå har vi bara börjat. Det går ändå mot rätt håll. 
Sen har vi det där med vattnet som också hänt. 
De var och grävde ner ledningen när vi var i Huddinge sist. Blev inte så toppenbra direkt men det är svårt att få på bild. Marken har sjunkit och det har dragit med sig stenar huset står på så det nu dinglar i luften på sina ställen. Inte bra. Dessutom lämnade det 2 stora högar lerjord som blev över.
Snyggt att de ansåg sig som klara när det såg ut så här.
Hur som helst, jag har tjatat och de ska komma och snygga till det och fixa stenarna, det måste de göra!
Igår kom då äntligen rörmokaren och elektrikern och kopplade in det nya vattnet. Man kan väl säga att det gamla gjort sitt nu, ser ju ut som en diarre som rinner ur den gamla ackumulatortanken!
Inte undligt man blev smutsig av att duscha!
Det nya vattnet var i princip rent från början men kommer behöva ett tag för att spola ut stendammet från borrningen.
Trots att det inte är färdigt för att dricka än har jag smakat och det är inte salt och har bara lite borrdamsmak. Jag provduschade i det igår, det var underbart. Tvätten blir ren på ett nytt sätt också, det är helt magiskt. Jag längtar till vi kan hälla upp ett kallt glas vatten från kranen och klunka. 2 kubik vatten står i reservoar i borrhålet som vi måste spola upp till att börja med så det värsta skölja bort. Bara till att långduscha ofta nu.
Vanja löptik.
Hönan Danni