Onsdagen den 20/11, jag ligger 2 veckor efter.
Jag verkar även denna dag inlett med ett besök på Högdalens soptipp med ett lass skräp.
Jag verkar ha förberett ett inlägg men inte skrivit något. Jag lägger ändå ut det då det finns bilder från vardagen med barnen. Jag minns inte vad jag gjorde men jag vet att det var en intensiv period när något hände i almanackan precis hela tiden.
Som Ikeabesökare var jag frekvent. Denna dag verkade vara då jag köpte garderober till bägge sönernas rum.
Sedan var jag inne i stan på yngsta sonens utvecklingssamtal. Han hade världens finaste lärare som verkligen trodde på honom i allt, så puschande och ödmjuk i ett. En man i min ålder från Thailand. Han pratade inte så bra svenska men med varma intelligenta ögon förstod man hur bra han var för uppgiften. Han kommer bli så bra för E som mentor.
E´s skola var supersnygg och den kändes lite highclass och lyxig. Tror det smittade av sig i stolthet på stundenterna som verkad väldigt studiemotiverad. E har hamnatr rätt och man ser hur han växer med ansvaret.
Läraren fick också veta att E nyligen fått en ganska allvarlig form av dyslexi diagnostiserad och han sade då att innan jul skulle ett åtgärdsprogram rulla för sonen i det avseendet.
E behövde inte ens ge läraren äpplet vi förberett.
Direkt från E´s skola inne i stan åkte jag sedan till lilltjejens skola där det var öppet hus med vernisage. På allvar, detta var det trevligaste öppna hus jag varit på i en skola. Lärare och elever var så engagerade och glada att göra föräldrarnas stund på öppethus till en trevlig kväll.
Så skönt att läsa att din son har en sådan bra mentor! Skolan ser så fin ut!